{"id":48303,"date":"2023-04-21T09:46:31","date_gmt":"2023-04-21T08:46:31","guid":{"rendered":"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/?p=48303"},"modified":"2023-04-21T09:46:37","modified_gmt":"2023-04-21T08:46:37","slug":"luftfororeningar-de-4-basta-kroppsburna-luftrenarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/sv\/hallbarhet\/luftfororeningar-de-4-basta-kroppsburna-luftrenarna\/","title":{"rendered":"Luftf\u00f6roreningar: De 4 b\u00e4sta kroppsburna luftrenarna"},"content":{"rendered":"\n
\n\t<\/div>\n\n\n\n

Luftf\u00f6roreningar \u00e4r ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta milj\u00f6- och h\u00e4lsoproblem. Enligt siffror fr\u00e5n WHO<\/a> (V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen) andas 99 % av jordens befolkning in luft som \u00f6verskrider WHO:s rekommenderade riktlinjer<\/a>. Dessutom ber\u00e4knar WHO att luftf\u00f6roreningar i omgivning och hem orsakar 6,7 miljoner d\u00f6dsfall varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Our World in Data<\/a> rapporterar att luftf\u00f6roreningar \u00e4r en av de st\u00f6rsta riskfaktorerna f\u00f6r d\u00f6dsfall och en stor bidragande faktor till v\u00e4rldens sjukdomsb\u00f6rda. V\u00e4rldens sjukdomsb\u00f6rda avser antalet f\u00f6rlorade levnads\u00e5r och antal \u00e5r man lever med d\u00e5lig h\u00e4lsa. Enligt uppgifterna som \u00e4r fr\u00e5n 2019 rankas luftf\u00f6roreningar (inomhus och utomhus) som den andra st\u00f6rsta riskfaktorn f\u00f6r v\u00e4rldens sjukdomsb\u00f6rda. Bara h\u00f6gt blodtryck kommer f\u00f6re. Siffran f\u00f6r luftf\u00f6roreningar var 213 280 000 funktionsjusterade levnads\u00e5r (DALY).<\/p>\n\n\n\n

Coronapandemin orsakade stor skada f\u00f6r miljoner m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden, men en positiv sak vi l\u00e4rde oss av pandemin var att vi blev mer medvetna om luften vi andas in och v\u00e5r omedelbara omgivning. V\u00e4rlden \u00e4r nu mycket mer medveten om skadliga f\u00f6roreningar i atmosf\u00e4ren och vilken effekt de kan ha p\u00e5 oss m\u00e4nniskor. <\/p>\n\n\n\n

Men det finns m\u00e4ngder av saker vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att minska riskerna med luftf\u00f6roreningar. En sak vi kan g\u00f6ra \u00e4r att anv\u00e4nda luftrenare, b\u00e5de inomhus och utomhus. Du har s\u00e4kert h\u00f6rt att m\u00e5nga numera har luftrenare hemma, men hur g\u00f6r man n\u00e4r man \u00e4r ute? I den h\u00e4r artikeln tar vi upp de 4 b\u00e4sta kroppsburna luftrenarna, men f\u00f6rst ska vi ta en n\u00e4rmare titt p\u00e5 vad luftf\u00f6roreningar \u00e4r, vad som orsakar dem och vilken effekt de har p\u00e5 oss p\u00e5 m\u00e4nniskor och v\u00e5r planet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vindkraftverk, ett kolkraftverk med f\u00f6roreningar och kraftledningar i bakgrunden.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vad \u00e4r luftf\u00f6roreningar? <\/h3>\n\n\n\n

Luftf\u00f6roreningar \u00e4r kemiska, fysiska och biologiska f\u00f6roreningar i milj\u00f6n som p\u00e5verkar luften omkring oss. Luftf\u00f6roreningar kan skada oss m\u00e4nniskor, men \u00e4ven djur, v\u00e4xter, byggnader och sj\u00e4lva planeten. De kan f\u00f6rekomma i m\u00e5nga olika former, till exempel partiklar, gaser och v\u00e4tskor. <\/p>\n\n\n\n

Vad orsakar luftf\u00f6roreningar? <\/h3>\n\n\n\n

Det finns m\u00e5nga olika k\u00e4llor till luftf\u00f6roreningar, s\u00e5 vi har delat upp dem i tv\u00e5 huvudsakliga orsaker h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan<\/h4>\n\n\n\n

Vi m\u00e4nniskor \u00e4r den st\u00f6rsta bidragande faktorn till luftf\u00f6roreningar. Utsl\u00e4pp fr\u00e5n fabriker, bilar, flyg, aerosoler och r\u00f6kning \u00e4r alla f\u00f6roreningar som vi m\u00e4nniskor orsakar. Den tekniska termen f\u00f6r det \u00e4r antropogena k\u00e4llor. <\/p>\n\n\n\n

Naturliga k\u00e4llor<\/h4>\n\n\n\n

Vissa k\u00e4llor till luftf\u00f6roreningar \u00e4r naturliga och kan inte kontrolleras. Det g\u00e4ller till exempel r\u00f6k fr\u00e5n skogsbr\u00e4nder och aska fr\u00e5n vulkaner. <\/p>\n\n\n\n

Var finns det mest luftf\u00f6roreningar?<\/h3>\n\n\n\n

Storst\u00e4der \u00e4r mest drabbade av luftf\u00f6roreningar, vilket kanske inte \u00e4r s\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande. Det beror p\u00e5 att det i storst\u00e4der koncentreras en stor blandning av utsl\u00e4pp fr\u00e5n m\u00e5nga olika k\u00e4llor. Den h\u00e4r \u201dsmutsiga luften\u201d ses ofta som ett slags m\u00f6rkt moln som ger s\u00e4mre sikt. Det h\u00e4r m\u00f6rka molnet kallas f\u00f6r \u201dsmog\u201d och \u00e4r en kombination av b\u00e5de r\u00f6k och dimma. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Smog \u00f6ver Berlins skyline. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 vilket s\u00e4tt \u00e4r luftf\u00f6roreningar skadliga?<\/h3>\n\n\n\n

Vi vet nog alla vid det h\u00e4r laget att d\u00e5lig luftkvalitet \u00e4r skadligt f\u00f6r h\u00e4lsan och milj\u00f6n. Men hur p\u00e5verkar luftf\u00f6roreningar v\u00e5r h\u00e4lsa och planeten vi bor p\u00e5? <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4lsorisker<\/h4>\n\n\n\n

Kroppen sl\u00e4pper in luftf\u00f6roreningar fr\u00e4mst genom luftv\u00e4garna. Enligt WHO kan inandning av f\u00f6roreningar orsaka inflammationer, oxidativ stress, nedsatt immunf\u00f6rsvar och mutationer i celler \u00f6ver hela kroppen. Viktiga delar av kroppen, till exempel hj\u00e4rta, lungor och hj\u00e4rna, kan p\u00e5verkas av mutationer i celler. <\/p>\n\n\n\n

Luftf\u00f6roreningar f\u00e5r effekter f\u00f6r n\u00e4stan alla organ i kroppen. Mindre partiklar kan komma in i kroppen genom lungorna och sedan komma ut i blodomloppet och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt cirkulera runt i kroppen. Det kan leda till systemiska inflammationer och vara cancerframkallande<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Luftburna partiklar, till exempel damm, r\u00f6k och smuts, \u00e4r farliga eftersom de kan andas in och samlas i andningssystemet. Mindre partiklar, s\u00e5 kallade PM2,5-partiklar (mindre \u00e4n 2,5 mikrometer i diameter), \u00e4r extra farliga eftersom de kan fastna l\u00e5ngt in i lungorna. H\u00e4r \u00e4r bara n\u00e5gra av de tillst\u00e5nd och sjukdomar som kan kopplas till luftf\u00f6roreningar: <\/p>\n\n\n\n