Science fiction har l\u00e4nge inspirerat den teknik vi har idag. Saker som mobiltelefoner och skjutd\u00f6rrar s\u00e5gs f\u00f6rst i\u00a0Star Trek<\/em> och s\u00f6kmotorer p\u00e5 internet fantiserades f\u00f6rst fram i Douglas Adams\u00a0Liftarens guide till galaxen<\/em>.<\/p><\/p>\n\n\n Sci-fi-filmer som Ex Machina<\/em> og Annihilation <\/em>av Alex Garland, Annihilation<\/em> av Duncan Jones eller Blade Runner <\/em>och uppf\u00f6ljaren Blade Runner 2049<\/em>, som \u00e4ven den dystopiska Mute<\/em> h\u00e4mtat inspiration fr\u00e5n, erbjuder f\u00e4ngslande glimtar av alternativa verkligheter. Och vem kan gl\u00f6mma den virtuella verkligheten i Steven Spielbergs m\u00e4sterverk Ready Player One<\/em>? N\u00e4r vi kastar oss in i de h\u00e4r f\u00f6runderliga sci-fi-v\u00e4rldarna \u00e4r det sv\u00e5rt att inte st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om vilka av de h\u00e4r p\u00e5hittade teknikerna som en g\u00e5ng kommer att bli verklighet bortom bioduken. Faktum \u00e4r att n\u00e5gra redan \u00e4r det.<\/p>\n\n\n Ta en titt p\u00e5 v\u00e5r topp tio-lista med sci-fi-tekniker som blivit verklighet.<\/p>\n\n\n\n 1. I, Robot <\/em>(2004): Sj\u00e4lvk\u00f6rande bilar<\/strong><\/p><\/h2>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Audi RSQ<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Audi AG<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> F\u00f6rutse trafikm\u00f6nster, automatiskt anpassa rutten, k\u00f6ra och parkera sig sj\u00e4lv<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Autopilot<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Tesla<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Autopilot \u2013 assistert kj\u00f8reverkt\u00f8y<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Tror du att vi har n\u00e5gra sj\u00e4lvk\u00f6rande bilar ute p\u00e5 v\u00e4garna redan idag? Konceptet som utvecklades av Audi AG ligger i startgroparna f\u00f6r att l\u00e4mna filmens v\u00e4rld. Idag \u00e4r m\u00e5nga bilar utrustade med sensorer som hj\u00e4lper oss att parkera eller till och med f\u00f6rhindra olyckor. Med ett otroligt avancerat navigeringssystem kan sj\u00e4lvk\u00f6rande bilar potentiellt vara s\u00e4krare \u00e4n vanliga bilar eftersom de snabbt reagerar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar och hinder i trafiken. En tillverkare som har designat bilar med avancerade sensorer \u00e4r Tesla.<\/p>\n\n\n\n K\u00e4lla:\u00a0tesla.com\/autopilot<\/a><\/em><\/p><\/p>\n\n\n\n 2. Ex Machina<\/em> (2014): Verklig AI<\/p><\/h2>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Ava<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Double Negative\/Milk VFX (i filmen av Nathan Bateman)<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> En otroligt intelligent gynoid<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Cobot eller samarbetande robot<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Automations- och robotingenj\u00f6rer<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor i vardagen<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n M\u00e5nga m\u00e4nniskoliknande robotar \u00e4r fortfarande i prototypstadiet eller under tidiga stadier av utveckling, men det finns \u00e4nd\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 som har tagit steget fr\u00e5n forskning och utveckling och ut i verkligheten i form av bartendrar, hotellv\u00e4rdar, djuphavsdykare och s\u00e4llskap till \u00e4ldre. N\u00e5got som ocks\u00e5 har blivit vanligt under den femte industriella revolutionen \u00e4r s\u00e5 kallade \u201dcobotar\u201d eller samarbetande robotar i lager och fabriker d\u00e4r de hj\u00e4lper m\u00e4nniskor i logistiken och tillverkningen. Det finns \u00e4ven robotar som i f\u00f6rsta hand bjuder p\u00e5 innovation och f\u00f6rundran genom att dirigera orkestrar och h\u00e4lsa g\u00e4ster v\u00e4lkomna till konferenser.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga stora techbolag jobbar hela tiden med att f\u00f6rb\u00e4ttra tekniken, och vi hoppas verkligen att de h\u00e4r framstegen inte kommer att g\u00e5 samma \u00f6desdigra framtid till m\u00f6tes som den vi kan se i Ex Machina<\/em> och andra filmer som slutar med att AI:n v\u00e4nder sig mot sin skapare.<\/p><\/p>\n\n\n\n 3. Ready Player One <\/em>(2018): Avatarer<\/strong><\/p><\/h2>\n\n\n\n Namn:<\/strong> OASIS<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> James Halliday och Ogden Morrow p\u00e5 Gregarious Games<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Stiga in i den virtuella v\u00e4rlden med hj\u00e4lp av VR-glas\u00f6gon f\u00f6r att styra och ge liv \u00e5t avatarens kropp<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Personlig artificiell intelligens<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> ObeN<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Realistisk avatar som pratar och beter sig som sin m\u00e4nskliga motsvarighet<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Vi m\u00e4nniskor kan inte fysiskt ta oss in science fiction-v\u00e4rldar \u00e4nnu, men tack vare utvecklingen av f\u00f6rst\u00e4rkt och virtuell verklighet kan vi med synens hj\u00e4lp dyka ner i virtuella v\u00e4rldar. Det ser vi framf\u00f6rallt inom spelv\u00e4rlden, p\u00e5 onlinecommunities och i simuleringar, d\u00e4r vi redan nu kan ta oss in i virtuella v\u00e4rldar med VR-glas\u00f6gon.<\/p>\n\n\n Avatarer har redan blivit en del av v\u00e5r vardag och l\u00e5ter oss uttrycka k\u00e4nslor n\u00e4r vi kommunicerar med andra i meddelanden och p\u00e5 plattformar, till exempel med chattrobotar\u00a0eller som personliga representationer av oss sj\u00e4lva i spel som Ready Player One<\/em>. M\u00e5nga f\u00f6retag, till exempel ObeN och NVIDIA<\/a>, kan redan nu skapa avatarer p\u00e5 sina plattformar som ser och l\u00e5ter som sina m\u00e4nskliga motsvarigheter.<\/p>\n\n\n I framtiden kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss att Meta utvecklas eftersom Mark Zuckerberg tilltalas av id\u00e9n att skapa ett metaversum (en virtuell v\u00e4rld) med hyperrealistiska 3D-avatarer<\/a> som \u00e5terger m\u00e4nskliga egenskaper och r\u00f6relser. Det kommer att g\u00f6ras med artificiell intelligens (AI), avancerade modelleringstekniker och elektromyografi. <\/p>\n\n\n\n K\u00e4lla:\u00a0tech.facebook.com<\/a>\/oben.me<\/a>\/nvidianews.nvidia.com<\/a><\/em><\/p><\/p>\n\n\n\n Namn:<\/strong> NanoTech Suit \u2013 Mark L<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Weta Digital (i filmerna om Tony Stark)<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Skydda och regenerera sig, f\u00f6rsvara mot attacker och \u00e4ndra form p\u00e5 Iron Mans kropp<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Nanoteknik<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Richard Feynman<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Olika anv\u00e4ndningsomr\u00e5den inom vetenskapen, bland annat inom kemin, biologin, fysiken, materialtekniken och ingenj\u00f6rsvetenskapen<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Iron Man<\/em>s dr\u00e4kt best\u00e5r av miljontals minimala nanorobotar eller nanopartiklar som kan s\u00e4tta ihop och montera is\u00e4r sig. Tack vare nanorobotarna kan dr\u00e4kten f\u00f6rvaras i ett kompakt format, till exempel i Tony Starks Arc Reactor-berlock eller handledsenhet. N\u00e4r det beh\u00f6vs kan nanopartiklarna snabbt sprida ut sig och omsvepa Starks kropp och f\u00f6rvandlas till rustningen Iron Man Armor. Med hj\u00e4lp av nanotekniken kan rustningen \u00e4ven skapa en rad kraftfulla vapen, bland annat laser- och energisv\u00e4rd, f\u00f6rutom att \u00e4ndra form, skydda b\u00e4ttre och regenerera och reparera sig.<\/p><\/p>\n\n\n\n Den h\u00e4r typen av rustning eller artificiellt exoskelett finns \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara i Marvels fiktiva universum, men nanotekniken utvecklas snabbt och anv\u00e4nds redan inom en rad omr\u00e5den, bland annat medicin, elektronik, ingenj\u00f6rsvetenskap (till exempel 3D-utskrift<\/a> och gr\u00f6n energi) och materialteknik.<\/p><\/p>\n\n\n\n 5. Her <\/em>(2013): Intelligent OS<\/strong><\/p><\/h2>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Samantha<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> OS1<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Intelligent operativsystem<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Siri\/Alexa<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Apple\/Amazon<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> R\u00f6ststyrd digital assistent<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Apple, Microsoft och Google har gjort enorma framsteg med sina r\u00f6ststyrda digitala assistenter. De h\u00e4r assistenterna kan l\u00e4ra sig vad vi gillar, vad vi inte gillar och v\u00e5ra vanor f\u00f6r att ge oss personligt anpassad service. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge saknar de den emotionella intelligens och f\u00f6rm\u00e5ga att samtala som Scarlett Johanssons karakt\u00e4r har, men det \u00e4r nog egentligen ganska bra.<\/p>\n\n\n\n K\u00e4lla:\u00a0apple.com<\/a><\/em><\/p><\/p>\n\n\n\n 6. No Time to Die <\/em>(2021): <\/strong>Smarta klockor<\/p><\/h2>\n\n\n\n Namn: <\/strong>Spionklocka<\/p><\/li> Skapare: <\/strong>Omega<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> Fj\u00e4rrkontroll, detonator, laser, elektromagnetisk puls (EMP), \u00e4nterhake<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn: <\/strong>Smartklockor<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Apple<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> H\u00e5lla koll p\u00e5 h\u00e4lsan, inbyggd kommunikation, GPS och navigering, fj\u00e4rrkontroll, biometrisk autentisering<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n James Bonds klocka, som i filmerna ofta skildras som ett multifunktionellt verktyg, har inspirerat de framsteg som vi idag ser inom kroppsburen teknik<\/a>. Exakt de funktioner som Bonds klocka har i No Time to Die<\/em>, till exempel laser, detonator och EMP, \u00e4r visserligen fortfarande fiktion, men en del funktioner finns redan i dagens smarta klockor. H\u00e4r tar vi upp n\u00e5gra av dem.<\/p><\/p>\n\n\n\n Enheter som smartklockor och aktivitetsm\u00e4tare har blivit popul\u00e4ra f\u00f6r att f\u00f6lja h\u00e4lsan och h\u00e5lla kontakten. Apples smarta klockor erbjuder information om h\u00e4lsa och tr\u00e4ning (bland annat varningar om h\u00f6g och l\u00e5g puls, steg- och kalorir\u00e4kning, m\u00e4tning av kroppstemperatur, apparna EKG och Syreniv\u00e5), biometrisk autentisering (Face ID), GPS och navigering, N\u00f6dsamtal SOS, Falldetektering och Kraschdetektering.<\/p>\n\n\n\n 7. Blade Runner 2049<\/em> (2017): 3D-utskrivna kopior<\/strong><\/p><\/h2>\n\n\n\n Namn:<\/strong> Replikanter (fiktiva humanoider utvecklade med bioteknik)<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Denis Villeneuve, Roger Deakins och Hampton Fancher (i filmernas Tyrell Corporation och Wallace Corporation)<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> AI-system med avancerade biotekniska kroppar som \u00e4r utformade f\u00f6r att reproducera m\u00e4nskliga fysiska och mentala egenskaper<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n Dagens motsvarighet:<\/em><\/strong><\/p><\/h4>\n\n\n\n Namn: <\/strong>3D-utskrivna kopior<\/p><\/li> Skapare:<\/strong> Organovo<\/p><\/li> Funktion:<\/strong> 3D-utskriven m\u00e4nsklig v\u00e4vnad<\/p><\/li><\/ul>\n\n\n\n I Blade Runner 2049<\/em> skildras 3D-utskrift som en ledande tillverkningsmetod f\u00f6r att skapa syntetiska m\u00e4nniskor, s\u00e5 kallade replikanter. De ser ut som vanliga m\u00e4nniskor, men \u00e4r genetiskt och artificiellt framst\u00e4llda. Vi kan inte ers\u00e4tta eller reproducera m\u00e4nniskor \u00e4nnu, men d\u00e4remot kan vi skapa m\u00e4nsklig v\u00e4vnad med hj\u00e4lp av 3D-bioskrivning. F\u00f6retaget Organovo har gjort stora framsteg inom 3D-bioskrivning av m\u00e4nsklig v\u00e4vnad. De har bland annat tagit fram funktionella tredimensionella modeller av organ till forskning, l\u00e4kemedelstestning och andra medicinska syften.<\/p><\/p>\n\n\n\n Tack vare 3D-utskrift kan designer kopiera objekt och former. Man kan d\u00e5 arbeta med de h\u00e4r formerna och anpassa dem efter specifika behov. 3D-utskrift<\/a> kan till exempel anv\u00e4ndas till snabba prototyper och snabb tillverkning s\u00e5 att man kan skapa skr\u00e4ddarsydda produkter som kan visas, testas och anpassas efter specifika behov. Inom h\u00e4lsosektorn, flyg- och bilindustrin och andra branscher anv\u00e4nds additiv tillverkning f\u00f6r att till exempel ta fram anpassade medicinska implantat, flygkomponenter och bildelar.<\/p><\/p>\n\n\n\n Ta reda p\u00e5 mer i v\u00e5r artikel om digitala tvillingar i h\u00e4lsosektorn<\/a>.<\/p><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-1181106241-1-1024x576.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-1382274951-1024x576.jpg\")
4. Iron Man 3 (2013): Nanoteknik<\/h2>\n\n\n\n
Bildk\u00e4lla: Flickr<\/a> (CC BY-SA 2.0)<\/p><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-1208287077-1024x614.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-1466534712-1024x683.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-458630247-1024x681.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-1174039159-1024x683.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/knowhowprod.wpengine.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/26988770454_de070818c4_b.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/iStock-947127800-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n