Frekvens \u00e4r den egenskap hos ljudet som avg\u00f6r tonh\u00f6jden. Ett ljud med h\u00f6g ton, exempelvis fr\u00e5n ett gnisslande lager best\u00e5r av h\u00f6gfrekvent ljudenergi. Ett ljud med l\u00e5g ton, exempelvis fr\u00e5n en brummande elektrisk generator best\u00e5r av l\u00e5gfrekvent ljudenergi. Det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 frekvensen eftersom \u00f6rat \u00e4r olika k\u00e4nsligt f\u00f6r olika frekvenser.<\/p>\n\n\n\n
\u00d6rat \u00e4r mest k\u00e4nsligt f\u00f6r frekvenser mellan cirka 400\u20136 000 Hz. Dessa frekvenser \u00e4r viktiga f\u00f6r att vi ska h\u00f6ra tal och \u00f6ronskador inom det frekvensomr\u00e5det kan leda till h\u00f6rselskador. Den \u00f6kade k\u00e4nsligheten inom det h\u00e4r frekvensomr\u00e5det kan ber\u00e4knas matematiskt genom ett frekvensdiagram som kallas A-v\u00e4gt diagram f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Ljudtrycksniv\u00e5 kan anges som A-v\u00e4gt v\u00e4rde f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5 (dBA). Det visar att v\u00e4rdet justerats f\u00f6r att visa hur det f\u00f6rh\u00e5ller sig till \u00f6rats k\u00e4nslighet.<\/p>\n\n\n\n
Sammanfattningsvis \u00e4r \u00f6rat mindre k\u00e4nsligt f\u00f6r mycket h\u00f6ga och mycket l\u00e5ga frekvenser, medan det \u00e4r mer k\u00e4nsligt f\u00f6r frekvenser i mitten av det h\u00f6rbara omr\u00e5det. Det inneb\u00e4r att h\u00f6rselskydd m\u00e5ste vara konstruerade och utvalda med detta i \u00e5tanke.<\/p>\n\n\n\n
SAtt v\u00e4lja h\u00f6rselskydd som f\u00f6ljer EN 352-standard ser till att \u00f6rat skyddas. Alla skydd \u00e4r t\u00e4nkta att minska ljudtrycksniv\u00e5n i \u00f6rat till en niv\u00e5 som inte \u00e4r skadlig. Vilken niv\u00e5 av minskning som kr\u00e4vs kan variera, men i allm\u00e4nhet kan \u00f6rat skadas om det uts\u00e4tts f\u00f6r ljudtrycksniv\u00e5er \u00f6ver 80 (dBA) annat \u00e4n under mycket kort tid.<\/p>\n\n\n\n
Vid val av h\u00f6rselskydd finns det flera kriterier som produkttillverkaren m\u00e5ste ta med i anv\u00e4ndarinstruktionerna. Dessa kriterier kan vara till hj\u00e4lp vid val av h\u00f6rselskydd:<\/p>\n\n\n\n
- APL (Assumed Protection Level) anger skyddsv\u00e4rde vid en viss frekvens. Frekvenserna som anv\u00e4nds f\u00f6r APL b\u00f6rjar ofta vid l\u00e5ga frekvenser. Sedan dubbleras frekvensen f\u00f6r n\u00e4sta APL-v\u00e4rde. Det kallas oktavbands\u00f6kning.<\/li>
- SNR-v\u00e4rde (Single Number Rating) visar produktens \u00f6vergripande prestanda och baseras p\u00e5 A-v\u00e4gd prestanda f\u00f6r produkten. Det ger inte lika detaljerad information som APL-v\u00e4rden, men \u00e4r anv\u00e4ndbart vid val av h\u00f6rselskydd.<\/li>
- H-, M-och L-v\u00e4rden (h\u00f6gt, medel, l\u00e5gt) visar h\u00f6rselskyddets prestanda. H-, M- och L-v\u00e4rden befinner sig mellan SNR och APL och ger en relativt detaljerad beskrivning av produktens prestanda.<\/li><\/ul>\n\n\n\n
Det finns olika typer av h\u00f6rselskydd. De vanligaste typerna \u00e4r \u00f6ronk\u00e5por och \u00f6ronproppar. \u00d6ronk\u00e5por placeras utanp\u00e5 \u00f6rat och ska f\u00f6rseglas mot sidan av huvudet d\u00e4r k\u00e5pans vaddering ger skydd. \u00d6ronproppar eller pluggar trycks in i \u00f6ppningen i ytter\u00f6rat och f\u00f6rseglas mot huden i \u00f6rat.<\/p>\n\n\n\n
<\/figure>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/knowhowprod.wpengine.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/ppe-img-2-1024x576.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/knowhowprod.wpengine.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/peltor-logo-ppe.jpg\"){kind=logo}
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/knowhowprod.wpengine.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/avit-av13011.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/knowhowprod.wpengine.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/peltor-H510P3E-405-GU.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n