{"id":8184,"date":"2021-09-20T15:50:56","date_gmt":"2021-09-20T15:50:56","guid":{"rendered":"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/?p=8184"},"modified":"2021-09-20T15:50:57","modified_gmt":"2021-09-20T15:50:57","slug":"superkondensatorer-framtiden-for-energilagring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/knowhow.distrelec.com\/sv\/energi-stromforsorjning\/superkondensatorer-framtiden-for-energilagring\/","title":{"rendered":"Superkondensatorer \u2013 framtiden f\u00f6r energilagring?"},"content":{"rendered":"\n

Traditionellt, n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 att lagra energi ser vi automatiskt till batterier. P\u00e5 grund av deras kemiska egenskaper tar batterier tid att ladda, och inte minst vad g\u00e4ller litiumpolymerbatterier. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r litiumjonbatterier b\u00e4ttre l\u00e4mpade f\u00f6r elfordonsmarknaden, med h\u00f6g effektt\u00e4thet och fr\u00e5nvaro av minneseffekt, vilket \u00e4r n\u00e4r batterier blir sv\u00e5rare att ladda \u00f6ver tid. Trots dessa funktioner passar dock inte alltid batterier f\u00f6r vissa fordon, t ex hybrider. Det \u00e4r h\u00e4r kondensatorer kan anv\u00e4ndas med stor effekt. Som vi redan vet fr\u00e5n att anv\u00e4nda kondensatorer i elektriska kretsar har de f\u00f6rm\u00e5gan att snabbt laddas och laddas ur efter behov. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de \u00e4r b\u00e4st l\u00e4mpade f\u00f6r hybridfordon som kr\u00e4ver stor m\u00e4ngd energi p\u00e5 kortast m\u00f6jliga tid, och varf\u00f6r superkondensatorer ofta anv\u00e4nds till detta.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r superkondensatorer?<\/h2>\n\n\n\n

Superkondensatorer (eller ultrakondensatorer) skiljer sig i stort fr\u00e5n traditionella kondensatorer p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt: de har st\u00f6rre area och t\u00e4tare avst\u00e5nd mellan plattorna eftersom separatorn beter sig n\u00e5got annorlunda \u00e4n ett vanligt dielektrikum.
I en vanlig kondensator finns tv\u00e5 plattor, elektroder, belagda med ett metallpor\u00f6st material f\u00f6r att ge ett st\u00f6rre omr\u00e5de f\u00f6r lagring av laddning, separerade med plastfilm eller ett keramisk dielektrikum. N\u00e4r kondensatorn laddas skapas det elektriska f\u00e4ltet fr\u00e5n den positiva laddningen som bildas p\u00e5 ena plattan och den negativa p\u00e5 den andra. Detta polariserar sedan dielektrikumet och justerar molekylerna i motsatt riktning mot f\u00e4ltet, vilket minskar dess styrka och l\u00e5ter plattorna lagra mer laddning.<\/p>\n\n\n\n

I en superkondensator finns inget dielektrikum p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt. Ist\u00e4llet finns tv\u00e5 plattor indr\u00e4nkta i en elektrolyt och \u00e5tskilda av en mycket tunnare induktor (vanligtvis plast eller papper). N\u00e4r plattorna i en superkondensator laddas bildas motsatt laddning p\u00e5 b\u00e5da sidor om induktorn. Detta har kallats ett ”elektriskt dubbelskikt”, och av denna anledning kan du ocks\u00e5 se superkondensatorer som kallas dubbelskiktkondensatorer. Kombinationen av f\u00f6ljande funktioner g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r superkondensatorer att uppn\u00e5 en mycket h\u00f6gre kapacitansniv\u00e5:<\/p>\n\n\n\n