Norden rankas regelbundet högt när det gäller hållbarhet och deras miljöpåverkan, men kan de också leda vägen för framtidens flyg?
Elektriska flygningar är fortfarande i sin linda, och helt elektriska, kommersiella flygningar tillhör fortfarande framtiden tills tekniken går tillräckligt framåt för att stödja dem på grund av begränsningar skapade av energitäthet. Samtidigt är nuvarande elektriska flygningar begränsade till under 90 minuter och en räckvidd på 500 miles, med endast få passagerare eller en liten mängd last.
Ingenjörer försöker för närvarande bygga ett helt elektriskt jetplan med kapacitet för 180 passagerare, men flygavståndet skulle begränsas till under 500 miles, vilket innebär att kortdistansresor skulle vara de första att elektrifieras, sen en övergång till långdistansflyg.
Elfa Distrelec har undersökt flygningar som avgick från Norden och tittade på Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland för att se vilka av de nuvarande flygvägarna som skulle kunna omvandlas till elektriska flygningar. Varje månad går det över 300 flyg som lämnar Norden som har potential att bli elektriska när den tiden kommer, vilket resulterar i stora vinster vad gäller miljöpåverkan av våra resvanor.
När vi närmar oss en framtid för elektriska flygresor, har vi förutspått vilka nordiska flygningar som sannolikt kommer att bli helt elektriska.
Föga överraskande är de kortaste flygen alla inrikes. 90% av dessa flygningar går mellan norska flygplatser, de är alla under 40 miles och under 35 minuters genomsnittlig flygtid, men de släpper fortfarande ut cirka 30 kg C02 i genomsnitt per passagerare.
Med ett genomsnitt på 100 passagerare per kommersiell flygning, betyder detta att ett elflyg kan spara 3 000 kg C02-utsläpp bara på en av dessa kortdistansflygningar. När man beräknar frekvensen av dessa flygningar ser man hur miljöpåverkan byggs upp.
De längsta flygningarna som avgick från Norden var främst internationella flygningar. ⅗ av dessa flygningar gick till länder som Storbritannien, Polen, Litauen, Luxemburg och Tyskland. Ytterligare ⅕ av flygningarna var regionala flygningar, mellan Sverige och Finland, samt Island och Färöarna. Och den sista ⅕ av dessa flygningar var faktiskt längre inrikesflyg från Visby till Skellefteå, Danmark och Oslo till Bodø.
Visby till Skellefteå tar i genomsnitt 01:25 timmars flygtid över en sträcka på 491 miles, vilket släpper ut 97 kg per passagerare. Medan Oslo till Bodø är en sträcka på 500 miles, tröskeln för elektrisk flygning, med en flygtid på 01:26 timmar och utsläpp på 99 kg C02 per passagerare.
Det går snabbare att flyga internationellt från båda än att ta dessa längre inrikesflyg. Visby till Hamburg är 429 miles total distans med en genomsnittlig flygtid på 01:18, och släpper ut mindre, 88 kg C02 per passagerare. Samtidigt kan passagerare också flyga från Oslo till Hamburg snabbare än det skulle ta för att komma till Bodø, på ett totalt avstånd av 456 miles och en flygtid på 01:21, vilket släpper ut 92 kg C02 per passagerare.
Vår analys av alla Danmarks inrikeslinjer visar att 4177,2 ton koldioxidutsläpp skulle kunna sparas varje månad genom att konvertera alla flygningar till elektriska flygningar. Den största bidragaren till dessa utsläpp är rutten Köpenhamn till Aalborg, som gör 456 resor varje månad och släpper ut 47 kg CO2 per passagerare.
Norge har störst potential för besparingar av koldioxidutsläpp med totalt 29 038,2 ton som potentiellt kan sparas varje månad om landet går över till elektriska inrikesflyg. Flygvägen som bidrar till de högsta koldioxidutsläppen är rutten Oslo till Trondheim, med 709 månatliga flygningar med 58 kg utsläpp per passagerare.
Dessutom visar vår undersökning att Sverige också kan ha stor påverkan på koldioxidutsläppen genom att gå över till elflyg. Deras månatliga totala koldioxidutsläpp för alla inrikesflyg är 17 260,2 ton, och den flygrutt som genererade den högsta mängden av detta var Stockholm Arlanda till Luleå med en månatlig summa på 2 983,2 ton, mer än den totala månatliga summan för Island respektive Grönland.
Island är den lägsta producenten av koldioxidutsläpp när det gäller inrikesflyg, med totalt 1993,8 ton koldioxidutsläpp per månad. Flygvägen som genererar mest utsläpp är Reykjavik till Akureyri, som avgår i genomsnitt 118 gånger och släpper ut cirka 48 kg CO2-utsläpp per passagerare.
Grönland är den näst lägsta producenten av koldioxidutsläpp och släpper ut 2390 ton CO2 varje månad på 14 flygrutter. Flyget som genererar störst utsläpp är flyget Kangerlussuaq till Nuuk som avgår 179 gånger per månad och släpper ut 54 kg CO2 per passagerare.
Slutligen ligger Finland runt mitten och genererar 6263,7 ton CO2 varje månad på 17 flygrutter, men över hälften av utsläppen (4382,8 ton) kan tillskrivas de fem mest frekventa flygningarna. Den flygväg som står för den största mängden CO2-utsläpp är sträckan Helsingfors till Uleåborg, som avgår i genomsnitt 264 gånger och släpper ut 72 kg CO2 per passagerare.
Den totala summan av månatliga koldioxidutsläpp för flygningar som skulle kunna elektrifieras i de nordiska länderna ligger på 61 123,5 ton, vilket motsvarar 773 flygplan med en maximal startvikt på 79 000 kg när de är fullastade med passagerare, bagage och bränsle.
Vi på Elfa Distrelec analyserade också de internationella flygningar som avgår från Norden med de mest frekventa flygvägarna, genererade en topp 10 och beräknade hur många kilo C02 som skulle kunna sparas varje månad , helt enkelt genom att gå över till elektriska flygningar på dessa linjer.
Den största förövaren när det gäller koldioxidutsläpp är faktiskt rutten Köpenhamn till Amsterdam, trots att den har färre genomsnittliga flygningar per månad. Om man tar det kommersiella flyggenomsnittet på 100 passagerare skulle detta innebära att det totala koldioxidutsläppet för denna flygrutt varje månad är 2971,4 ton.
Totalt, baserat enbart på dessa 10 flygrutter, är det en besparing på 17 100 500 kg (17 100,5 ton) C02, eller 205 206 000 kg (205 206 ton) årligen, vilket motsvarar 2 597 flygplan vid en maximal startvikt på 79 000 kg, fullastade med passagerare, bagage och bränsle.
Det går över 100 internationella flygningar från Norden varje månad, och även om vissa av dessa flygrutter avgår mindre regelbundet (som lägst 8 gånger per månad), är det obestridligt att våra flygvanor har en stor inverkan.
Metodik
Flygdata togs från Flight Connections, Air Miles Calculator användes för att beräkna miles och emissionsdata. Elektrisk flyglängd baserades på Pipistrel Alpha Electro.
För att beräkna koldioxidutsläppen använde vi data om kg CO2 som släpps ut per passagerare multiplicerat med 100 (genomsnittligt antal passagerare på en kommersiell flygning). Vi multiplicerade sedan detta igen med antalet gånger detta flyg avgick varje månad.
