I enlighet med EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser från transporter har många europeiska länder förbundit sig att avveckla försäljningen av bensin- och dieselbilar till 2040. Ledaren av den trenden är Norge som har särskilt ambitiösa mål att endast sälja utsläppsfria bilar, nyttofordon och stadsbussar från 2025. Då sådana mål sätts i verket och upptagningen av elektriska fordon ökar, blir det allt viktigare att förstå skillnaderna mellan el- och bensinbilar.
Hur fungerar elbilar?
Elbilar har ett uppladdningsbart batteri som lagrar el när det laddas. Vanligtvis varar den genomsnittliga batteritiden för en elbil i cirka 100 miles vilket är relativt lågt jämfört med bensinbilar som kan klara upp till 400 miles på en full tank bensin.
För att förstå hur elbilar fungerar måste de tre olika typerna av elfordon förstås:
- Plug-in elektrisk: denna typ av bil går enbart på el som erhålls från laddstationer.
- Plug-in hybrid: den här bilen är huvudsakligen elektrisk men har en bränslemotor och erbjuder möjligheten att använda bensin eller diesel efter behov.
- Hybridelektrisk: den här bilen går främst på bränsle men har ett batteri. Till skillnad från andra elfordon kan hybridelektriska bilar inte anslutas till laddningspunkter utan får laddning från bensin och diesel.
Hur mycket gynnar elbilar miljön?
Den främsta anledningen till att elbilar har ökat i popularitet beror på de miljöfördelar de erbjuder. Till skillnad från bensinbilar producerar de betydligt mindre koldioxidutsläpp i atmosfären. Under ett år kan faktiskt en elbil spara i genomsnitt 1.5 miljoner gram koldioxid.
Elbilar minskar också luftföroreningar, vilket skapar en renare och mindre skadlig miljö under användning. När fler och fler människor börjar använda elbilar blir fördelarna som denna minskning av föroreningar medför miljön mer märkbara.
Det är viktigt att notera att elfordon inte är helt miljövänliga. Eftersom litiumjonbatterier är integrerade i tillverkningen av elbilar är utsläppen som de skapar under hela produktionsprocessen ofta högre än utsläppen från standardbränslebilar. Mer än en tredjedel CO2-utsläpp under elbilens livslängd genereras från den energi som används för att tillverka själva bilen. Även om detta inte är obetydligt, eftersom tekniken utvecklas och tillverkningen av batterier blir effektivare, är det troligt att utsläppen kommer att minska med tiden.
Ett annat problem med batterier är hur de kasseras. Kemikalier från batterier kan läcka om de kasseras på fel sätt och detta kan påverka den naturliga miljön om nödvändiga försiktighetsåtgärder inte vidtas. Återigen finns det utrymme för förbättringar inom detta område eftersom återanvändning och återvinning av batterier blir vanligare.
Men även med dessa bekymmer anses elbilar vara ett betydligt mer miljövänligt transportsätt på grund av minskade utsläpp under bilens livstid.
Elbilar kontra bensinbilar
Hur ser framtiden ut för elfordon?
Övergången mot elbilar sker eftersom miljöpolitik och statliga bestämmelser i allt högre grad uppmuntrar bilägare att byta från bensinfordon. Då samhället blir mer miljömedvetet vänder sig mäniskor till grönare alternativ som en del av en mer hållbar livsstil. Ett viktigt sätt att uppnå detta är att äga en elbil. Fler och fler länder förbinder att helt gå mot elbilsproduktion och detta kommer oundvikligen att påskynda trenden. Vi är förmodligen på väg mot nästa stora industriella revolution.
Implementeringen av denna nya teknik har dock inte varit sömlös eftersom infrastrukturen för att stödja elfordon för närvarande saknas. Brist på laddstationer har gjort ägande av elbilar otillgängligt för många.
Europeiska kommissionen bör matcha sin ambitionsnivå för att införa infrastruktur över hela EU med sin ambition att minska koldioxidutsläppen från fordon. Det är ganska enkelt: ju högre klimatmålen blir, desto högre bör målen för laddpunkter och tankstationer vara. Tyvärr ser vi fortfarande en skillnad mellan dessa två element på EU-nivå,
– varnade Eric-Mark Huitema, ACEA:s generaldirektör.
Trots detta ser framtiden för elfordon lovande ut. Allt som vi närmar oss de europeiska målen kommer tillverkningsprocesser, infrastruktur och tekniska framsteg att bli ännu mer effektiva, kostnadseffektiva och miljövänliga för framtiden.