Teknik finns i nästan alla sfärer av mänskligt liv och det är även närvarande inom sjöfartsindustrin. Det smarta fartyget och de autonoma teknikerna är exempel på utvecklingar som används inom den moderna marina sektorn.
Förbättringar inom skeppsbyggnad (megaskepp), avancerade material, smart sjöfart, framdrivning, robotteknik, big data och sensorer gör arbetet på världens vatten lättare. Företag och fartygsingenjörer bör vara medvetna om dessa tekniker för att förbättra sin arbetsstyrka.
Med den tekniska utvecklingen kan den marina sektorn bli säkrare för miljön och ändå driva den globala marknadens upptrappning.
Aktuella trender för frakt och logistik 2024 och framåt
Enligt Economist Impact står den marina sektorn för mer än 80 % av den globala handeln och även för 3 % av växthusgasutsläppen. Avsnitten nedan beskriver några av de tekniktrender som förbättrar skeppstekniken för att omvandla havsindustrierna och minska deras miljöpåverkan. Avancerade tekniker kan hjälpa till med planering av sjöfartsstrategi och sjötrafikledning. Skeppstekniken sätter trender och utmaningar, förändrar maritim förvaltning, bland annat tack vare smart flottdrift och autonoma fartyg.
“För att upprätthålla motståndskraft mot framtida utmaningar, särskilt klimatförändringar, måste sektorn inte bara accelerera avkarboniseringen utan även förbättra hamnarnas effektivitet och anta nya tekniker med fokus på de behov som finns i utvecklingsländerna.”
UN Trade and Development (UNCTAD), Review of Maritime Transport 2023
1. Artificiell intelligens
Artificiell intelligens(AI) har potentialen att avsluta repetitiva uppgifter och förbättra kvaliteten på sjöfartsindustrin. En AI-driven sektor är logistik. Artificiell intelligens hjälper till med ruttoptimering, säkerhet, beslutsfattande och automatisering. Framför allt hjälper AI även till att distribuera varor mellan hundratals fartyg som passerar genom hamnar och undviker trafik.
Enligt Gitnux, som är en webbplats med de senaste marknadstrenderna, statistik och affärsdata kommer 90 % av nybyggda fartyg att ha AI-kapacitet år 2030. En tredjedel av marina företag har redan börjat experimentera med AI och ML.
“Det förutspås att år 2040 kommer AI-tillämpningar att påverka nästan alla aspekter av livet. Förutom vinst kom en studie fram till att tidiga användare av AI inom transport- och logistiksektorn hade högre vinstmarginaler än 5 %. Deras potential att driva effektivitet och uppnå hållbarhetsmål kommer att vara en viktig faktor för antagandet av AI i framtiden.”
Economist Impact, Global Maritime Trends 2050
2. Sensorteknik
Sensorteknikär en av de mest avancerade och välutvecklade teknikerna, och är särskilt populär inom branscher kopplade till transporter. Sensorteknik ersätter många manuella uppgifter, som att undersöka utrustning ombord på fartyg.
Att ansluta alla maskiner till sensorer hjälper marin- och fartygstekniker att mer effektivt hantera utrustningen Det gör även att de kan upptäcka problem i ett tidigt skede och identifiera orsaken. Genom att analysera data på distans övervakar företagen maskinernas funktionsstatus. Som ett resultat kan de analysera det nödvändiga underhållet med jämna mellanrum och deras totala funktionsduglighet ombord på fartyg.
Sensorer kan ansluta till maskininlärning och AI. Detta innebär att de kan länka till avlägsna anläggningar och analysera data, skicka ut varningar om någon av fartygets komponenter behöver underhåll. Korrekt kalibrerad sensorteknik kan hjälpa med fartygseffektivitet.
3. Robotteknik och cybersäkerhet
Avancerad robotteknik förbättrar många branscher, inklusive sjöfarten. Industrirobotar används redan vid säkerhet, underhåll och inspektion av fartyg. De kan utföra uppgifter, som packning, leverans, inspektion och till och med brandbekämpning. Robotar kan också hjälpa till i riskfylld miljö där människoliv är i fara, genom att navigera och rotera skeppet. I tider då fartyg ofta övervakas på distans är det avgörande att sjöfartsindustrin investerar i cybersäkerhet för att skydda konfidentiell information, skydda mot stöld av last och stoppa intrång som hotar verksamheten.
Vissa robotar arbetar med sensorer för att identifiera och registrera all data i fartyget och analysera den. Förutom robotar finns även drönare som hjälper den maritima industrin i sök- och räddningsinsatser. De kan leverera varor till fartyg och hjälpa till med fjärrinspektion, säkerhet och övervakning. I framtiden kan robotautomation ersätta arbetskraften inom vissa sektorer, men i andra kommer det att handla mer om samarbetet mellan människa och robot (cobots).
4. Automation and autonom kontroll
På land hjälper autonom teknik till att fatta beslut baserade på rutten, t.ex. att upptäcka andra bilar, fotgängare, trafiksignaler och säkerställa att bilen håller sig på vägen. Automation inom sjöfarten hjälper till att leverera produkter utan störningar. Autonoma system fungerar mycket effektivt och möjliggör identifiering av material med avancerade värmekartor, vilket eliminerar möjligheterna till mänskliga fel.
Smarta tekniker hjälper fartyg att hålla kursen utan att kräva konstanta direktiv från kaptenen. Tack vare ruttinformationen i realtid kan åtgärder implementeras omedelbart vid eventuella problem.
4. Big Data och IoT
Dataanalys kontrollerar informationen som kommer från stora operationssystem som fartyg och hamnar. Prediktiv analys om containertyper, vikt och destination samt fartygsdata (trim, stabilitet, motorprestanda och kommunikation) används för att fatta datadrivna beslut för en säker och effektiv drift av fartyg.
Big data om fartyg kan ge resultat om historiska containertrender och havsförhållanden. Fartyget reagerar på växlande väderförhållanden. Att analysera olika parametrar kan hjälpa till med effektivitet och övergripande prestanda.
Sakernas Internet (IoT, Internet of Things) möjliggör också kontroll av vissa objekt även på distans. Det fungerar med GPS och molnbaserad databas som lagrar all data som samlas in av enheter på fartyget. IoT kan ansluta alla andra enheter och försändelser som robotar via trådlösa nätverk.
“Den marina IoT-marknaden förutspåddes växa med en sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) på 6,2 % mellan 2020 och 2027. […] Denna tillväxt kan uppnås tack vare förbättrade anslutningsmöjligheter till havs genom användning av satelliter i lägre omloppsbanor och 5G-funktioner som ger högre datahastigheter och säkerhet.” Det förväntas finnas 30,9 miljarder IoT-enheter år 2025, till skillnad från 13,8 miljarder 2021.”
Economist Impact, Global Maritime Trends 2050
6. Förstärkt verklighet
Förstärkt verklighet (AR) finns i många branscher idag. Som ett av de tekniska framstegen används AR främst av sjöfolk. Men även några av de maritima utbildningsinstituten har börjat använda det. Tack vare AR-tekniken kan marinstudenter uppleva verkliga scenarier.
AR hjälper också till med effektivt underhåll och fartygsinspektioner. Många av underhållsuppgifterna kan utföras med hjälp av styrprogram och verktyg som möjliggör visualisering av bilder. Det finns inget behov av teknikerhjälp.
AR finns också med i varvs- och designprocessen. Det simulerar virtuella projekt och hjälper till att lösa vissa tekniska problem. Det låter människor föreställa sig idén innan genomförandet.
7. Framdrivningssystem för fartyg
De nya fartygsframdrivningssystemen erbjuder inte bara bättre kontroll över fartyget utan gynnar även ekosystemet, eftersom framdrivningssystem inom vind-, sol- och kärnkraft är bland de mest använda framdrivningssystemen på fartyg. Dessa rena, kolfria förnybara energikällor är utsläppsfria.
Att styra övergången av framdrivningssystemen till smart teknik gör det möjligt för en enhet att fatta beslut och styra utrustningen med hög noggrannhet. Såväl kapten som mariningenjörer kan övervaka statusen för de marina dieselmotorerna. Programvara visar och säkerställer att de alltid förblir inom acceptabla verksamhetsområden.
8. Avancerade material och 3D-utskrift
Fartyg har en ogynnsam effekt på miljön. Bränsle, oljeutsläpp och avfallsutsläpp orsakar ökade föroreningar och miljöskador. Det är därför det är viktigt att investera i alternativa energihanteringslösningar. Det kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser som kol och svavel.
Eftersom det maritima är ett stort bekymmer var det avgörande att vi satsade på den gröna strategin. Därför utvecklas nu många nya sjötransportmetoder, t.ex. fartyg med nollutsläpp, för att minska koldioxidavtrycket inom sjöfartsindustrin. Många megafartyg är byggda av olika, mer hållbara material, som fiberarmerad plast. Det hjälper till att minska trafiken och koldioxidutsläppen men också med att transportera stora mängder last.
3D-utskrift är en annan teknik som blir alltmer populär inom transportbranschen och förbättrar sjöfarten eftersom den underlättar tillgången på reservdelar ombord på fartyg. Den kan också användas för att designa och konstruera nya delar. 3D-designer och virtuella modeller möjliggör dessutom visualisering och fjärrövervakning genom att ansluta fartyg med deras virtuella motsvarigheter.
Hur ser framtiden för sjöfartsindustrin ut?
Med tanke på alla trender som nämnts ovan är de bara några exempel på hur den maritima industrin påverkas av teknik. Den maritima industrin är en nyckelfaktor för många företag att tillhandahålla varor, expandera eller utveckla världsekonomin. För att säkerställa att handelstjänsterna är effektiva måste fartyg och rederier fokusera på ny teknik. Skeppsteknik har stor inverkan på kommersiell sjöfart, särskilt när det gäller fartygsdesign och drift.
Att integrera smart fartygsutveckling ökar effektiviteten, forskningen och är också ett billigare alternativ till olja. Tekniktrender som finns inom sjöfartssektorn bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. De erbjuder även alternativ till fossila bränslen − bränslecellsbåtar. För närvarande är de den vanligaste energikällan som används i fartyg. Sammanfattningsvis kommer tekniken att leda framtiden för den maritima industrin genom att förbättra sjösäkerheten och säkerställa att fartygen är mer hållbara och fungerar mer effektivt.
